Ticer 2010: Digital Libraries à la Carte

Vad? Digital Libraries à la carte - Ticer summer school 2010. En femdagarskurs med fokus på digitala bibliotek  som årligen arrangeras av Tilburgs universitet i Holland. I år var det dessa teman som behandlades under veckan:

1: Strategic Developments and Library Management

• Semantic Libraries: the Container, the Content and the Contenders / Stefan Gradmann
• Bottleneck or Sparkling Champagne: Showing Academic Libraries Support Their Institutions' Strategic Goals / Torill Redse
• The Library as Strategic Investment - Redefining the Value of Academic Libraries / Paula T. Kaufman
• Library Roles in Research Assessment / John MacColl

2: The Library in the Scholar's Workflow and Research Data

• A Revolution in Digital Scholarship and it Implications for Research Libraries / Tony Hey
• The Importance of Data and the Implications for Researcher Services / Andrew Treloar
• From Papers to Research Objects: New Units of Scholarly Knowledge Exchange / Carole Goble
• Research Support Services / Jennifer Schaffner

3: Libraries - Partners in Teaching and Learning

• The Joy and Responsibility of Teaching Well / Stewart Ross
• Achieving More Flexible Education Through Web Lectures / Esther Breuker
• Libraries - Partners in Teaching and Learning / Margaret Weaver
• Physical Learning Spaces / Hans Geleijnse

4: Mobile Technologies in Education and Library

• My Digital Library: Leveraging Today’s Mobile and Participatory Information Ecosystem / Kristen Purcell
• Do More, More Effectively, with Mobile Technology - 'Uses and Strategies' /Adam Blackwood
• Opportunities for Mobile Enhanced Library Services and Collections / Tito Sierra
• eReaders in Education and Libraries / Rudolf Mumenthaler

5: Web 2.0 and Linked Data in Libraries

• Of 13 year old boys and libraries. Will digital natives still love books? / Nico Verplancke
• From User Studies to User Experience: User-Centered Design of Next-Generation Catalogues and Other Emerging Library Services Anne Christensen
• Semantic Web and Linked Data / Herbert Van de Sompel
• Annotating the (scholarly) Web / Herbert Van de Sompel

Hur? Varje modul innehöll alltså fyra föreläsningar och varje föreläsare hade 1,5 timme till förfogande. Det vanligaste upplägget var 1 timmes föreläsning som sedan följdes av en öppen diskussion. Innan kursen hade vi fått litteraturlistor med förslag på förberedande läsning. Kursledaren Kurt de Belder från universitetsbiblioteket i Leiden gjorde ett mycket förtjänstfullt arbete med att introducera, moderera och sammanfatta föreläsningar och diskussioner.

Vem? Deltagarantalet är begränsat till högst 60 deltagare per dag, och man kan alltså välja att delta en eller flera dagar. Vi var ca 25 personer som deltog hela veckan. De flesta från Nordeuropa och USA, men även deltagare från Asien fanns bland kurskamraterna. Jag var den enda deltagaren från Sverige. Till professionen tror jag samtliga deltagare var bibliotekarier; merparten med någon form av ledningsansvar och andra med olika specialistområden. En klar majoritet var verksamma vid forskningsbibliotek, men även specialbibliotek samt något enstaka folkbibliotek fanns representerat. Det var med andra ord en bra blandning för att kunna föra givande diskussioner där olika erfarenheter kunde bidra.

Nätverkandefaktor: mycket hög såväl AFK som online. Redan vid frukostbordet fick man möjlighet att börja diskutera med föreläsare och kollegor. Livligt twittrande och LinkedIn-aktivitet.


Sammanfattande så tycker jag det var mycket hög nivå på föreläsare och diskussioner. Det var samtidigt långa och intensiva dagar och jag noterade att en del kursdeltagare hade valt att stå över någon av modulerna, säkert för att hinna smälta informationen. Jag tyckte trots allt att det var värdefullt att följa med i alla delarna och se hur ibland liknande frågeställningar dök upp ur lite olika vinklar.

Omnämnanden av Sverige (dvs under föreläsningar och diskussioner): jo, det förekom och det skulle vara roligt att höra kollegornas gissningar vad det var som då nämndes. Men jag får istället avslöja det med en gång: 1) Stieg Larsson nämndes apropå att en titlarna ur Milleniumtrilogin blivit den första bok som sålt +1 milj ex som e-bok. 2) Sverige toppar statistiken över antalet personer som accessar internet på mobiltelefon. (Med Danmark som tvåa. När det gäller access till internet på laptop är Danmark etta och Sverige tvåa.) 3) LIBRIS webbsök nämndes som ett föredömligt exempel av två föreläsare. Dels var det Herbert Van de Sompel som berömde att LIBRIS finns tillgängligt som öppen data, dels var det Anne Christensen från Hamburgs universitet – som lett ett omfattande projekt kring att modernisera deras katalog – som hade med LIBRIS webbsök som ett inspirerande och gott exempel.

Mest omtalade pryl: detta är ingen 10000kr-fråga utan svaret är självfallet iPad. Den har redan satt spår i form av att flera eboks-läsare som aviserades att nå marknaden under 2010 har helt enkelt lagts på skroten eftersom man förstår att iPadden sätter en ny standard. Flera bibliotek kommer till hösten att ha iPads till utlåning.

Insikt i hur vi interagerar med informationen - var ett tema som återkom i flera av föredragningarna. För att biblioteken ska kunna driva utvecklingen framåt och ha ett användbart tjänsteutbud måste vi förstå och utgå från den “informationsekologi” som olika användargrupper befinner sig i. Carole Goble talade om den kommunikativa och publicistiska miljö som unga forskare befinner sig i och beskrev situationen för en doktorand med följande berättelse:

Innan han åker hemifrån synkar Paul, en doktorand vid University of Manchester, sin iPhone med de senaste artiklarna, levererade under natten från biblioteket via ett RSS-flöde. När han sitter på bussen går han igenom listan och väljer ut en artikel som ligger nära hans egen forskning och som han också har fått en rekommendation att läsa på FriendFeed.

Datan i artikeln stämmer inte överens med hans eget arbete och han misstänker att det finns ett metodfel i det automatiserade script som författarna använt sig av.

I en blogdiskussion ser han att en kollega i Madrid har upptäckt samma artikel och i en chat går de gemensamt igenom slutsatserna.

När bussen är framme har han räknat om resultaten baserat på data ur artikeln och kunnat visa på felaktigheterna i metoden samt meddelat detta till tidskriftens redaktör genom en videoblogg. Han har också annoterat artikeln med en kommentar.

Det är med andra ord viktigt att vi har en förståelse för att den enskilde forskaren idag har en mängd olika verktyg och tekniker för att publicera och kommunicera sitt forskningsarbete. Gobles tanke är att vi behöver “new units of scholarly knowledge exchange”, dvs en ny aggregationsnivå för att fånga in och semantiskt beskriva det vetenskapliga kunskapsutbytet där även data och metoder inkluderas. Detta är något hon själv arbetat med i de projekt hon har lett i Storbritannien, t ex MyExperiment:

http://wiki.myexperiment.org/index.php/Research_Objects_for_Data_Intensive_Research

Informationsekologi och nätverksnoder: Kristen Purcell från det oberoende forskningsinstitutet Pew Internet Project (USA) talade om förändrade informationsbeteenden och diskuterade möjliga uppgifter för biblioteken. Också i hennes presentation talades det om informationens “ekologi” och till och med om informationens “organiska liv”. Tillgången på information är idag något som direkt påverkar människans livsmiljö. Purcell påpekade också att ett av de resultat som visat sig i de kartläggningar som hennes forskningsinstitut gjort, är att det mobila internetanvändandet har spridit nätaccessen till resurssvaga grupper som tidigare inte haft tillgång till internet. I en historisk jämförelse listades ett antal faktorer som förändrats:

• Information var tidigare en bristvara men finns idag i ett överflöd.
• Information var tidigare dyr men är idag billig.
• Information var tidigare institutionellt orienterad men är idag personligt orienterad.
• Information utformades tidigare för att kunna konsumeras, men utformas idag för delaktighet.

En uppgift för biblioteken som Purcell föreslog var att bli "a node in people's social networks", dvs att utgöra en komponent i den miljö där man skapar och distribuerar informationen. Detta inkluderar bland annat närvaro i sociala nätverk och hennes uppmaning var att "think lika a friend, not an institution". Diskussionen handlade om hur biblioteken kan göra detta på ett autentiskt sätt och samtidigt tillhandahålla tjänster som är till nytta för användarna. Bibliotekens kompetens att kvalitetsbedöma information och att aggregera källor som är relaterade till varandra är central. Stewart Ross som tidigare under veckan hade talat om undervisning och pedagogik tänkte också i dessa banor och talade om ett behov av att biblioteken är en plats som kan "connecting ideas". Ross som leder Center for Excellence in Teaching and Learning vid Minnesota State University samarbetar nära med biblioteket och för att också få andra lärare att integrera biblioteket i sin undervisning skulle de nu arrangera möten i form av "speed-dating" där bibliotekarier och lärare kunde berätta om sina pågående arbeten.


Ett problem med biblioteken som också lyftes fram flera gånger under diskussionerna är den osynlighet -  "embedded invisibility" - som är förknippad med verksamheten genom att idealet ofta är att underlätta så långt som möjligt för användarna. En erfaren chef menade att det egentligen inte spelar så stor roll om användarna förstår att biblioteket varit en "osynlig hand" när de använder informationen, bara så länge den ledning som beslutar om budget inser detta.

Nya forskningsprojekt som Herbert Van de Sompel är engagerad i och som han berättade om på kursen är OAC - Open Annotation Collaboration och Memento. I OAC-projektet tar man fram en datamodell för hur (vetenskapliga) kommentarer till webbresurser ska kunna hanteras (baserad på OAI-OER-protokollet). Memento handlar om möjligheten att hantera webbresurser historiskt. Syftet är att t ex förbättra användbarheten av tjänster som Internet Archive / Wayback Machine. Förslaget till en teknisk lösning för detta är att lägga till en tidsaspekt i den kommunikation som sker mellan browser och server, så att 'tidpunkt' blir en aspekt på samma sätt som mediatyp eller språk. En plug-in som gör detta för Firefox finns att testa på http://www.mementoweb.org/. Van de Sompel talade också allmänt om 'linked data' och menade att detta verkligen är något som händer nu och att det i hans ögon är lika stort som när webben en gång började ta form.

Flest skratt: fick den (förhoppningsvis) något ironiserande videon "What digital natives wants from the library":

Det var Nico Verplancke från flamländska IBBT, ett forskningsinstitut för bredbandsteknologi, som visade denna video under sin föreläsning med den intressanta titeln "Will digital natives still love books?". Verplancke ville avdramatisera talet om 'digitala infödingar' och 'digitala immigranter' och påpekade att det idag är lika relevant att tala om 'digitala seniorer' eftersom nätet används i alla åldersgrupper. IBBT är lokaliserat till Gent och tillsammans med bland andra stadsbiblioteket och universitetet i Gent planerar man nu för ett nytt stort biblioteksprojekt som ska vara klart för invigning hösten 2015. Han påpekade att det inte idag går att planera för vilken teknologi som ska finnas på plats om fem år. (Men jo, både bokhyllor och böcker kommer att finnas där.) Glimtar av framtida teknologi finns dock bland annat i form av Microsoft Surface (och jag förstod att detta redan är något som vissa bibliotek har skaffat).

 

Exempel på ett ombyggt bibliotek fanns också på nära håll: universitetsbiblioteket i Tilburg har alldeles nyligen gjort en omfattande interiör ombyggnad. Den tidigare bibliotekschefen Hans Geleijnse berättade om detta projekt och hur man arbetat med frågan hur bibliotek ska utformas som optimal lärandemiljö. Vi gjorde också en rundvandring i biblioteket, och intrycket är att man lyssnat på användarna, tänkt kreativt och skapat rum såväl anpassade för läsning och för samarbeten och diskussion. Böckerna har fått en mycket tillbakadragen plats. I öppna samlingar hade man bara behållit ca 60 000 titlar - faktum var att biblioteket ursprungligen hade tänkt sig ännu färre, men att deras juridiska institution hade protesterat högljutt och att man därför hade gått dem tillmötes och behållit fler öppna hyllor. Den totala boksamlingen är avsevärt större men finns i magasin. Man hade också frigjort mer yta till användarna genom att förändra personalens placering, och ingen har idag ett eget rum eller en fast plats, utan istället har man mobila arbetsplatser och kan flytta runt efter de behov som det pågående arbetet ställer.

Plats för grupparbeten: en dator med flera skärmar och flera stolar.

Förberett med eluttag, tangentbord och mus för studenter som har egen laptop med sig.

Soffgrupp hade forskarna önskat sig i den del av biblioteket som var reserverat för dem.

"Minikontor" i den del som var reserverad för forskare och lärare. Bra möjlighet till fokusering och koncentration, men tillräckligt ogästvänligt så att ingen vill ockupera rummet för en längre tid.

Ett önskemål från användarna var att behålla desktopdatorerna. Även om det stora flertalet av studenter har egna laptops finns behovet kvar av fasta datorer, och man hade alltså inte kunnat minska antalet desktops som man ursprungligen hade tänkt. Hans Geleijnse berättade också om projekt kring lärandecenter som nyligen genomförts vid andra universitet, och jag förstod att om man har riktigt mycket pengar gör man som École Polytechnique Fédérale de Lausanne som i maj i år invigde ett nytt lärandecenter, sponsrat av en välkänd klockfabrik, som verkligen ser exceptionellt ut: http://www.rolexlearningcenter.ch/the_building/